När man besöker ett land som turist är allt för egen räkning. Man ska njuta, skapa minnesbilder, ta foton att visa hemma och vila upp sig. Umgås med sig själv eller sitt resesällskap och ta igen tid som missats i det tidigare umgänget eller umgås extramycket med någon man längtat efter.
Vår resa innebär något helt annat, vi har på oss ämnesglasögonen och pratar alltid skola. Allt vi gör kretsar kring frågan; Är det här genomförbart med elever? Vi hade en tanke innan vi åkte, en fundering på hur ett elevutbyte skulle kunna genomföras. Den preliminära planen har omvärderats hundratals gånger! Besök på skola; Hur reagerar våra elever på det här? Tågresa utan AC i 28 grader; Hur klarar de det? Totalkaos och öppna avlopp i Agra; Hur handskas en tonåring med det?
Det är nyttigt att resa så här, att inte vara så ”full-of-yourself” och att alltid ha någon att dela det med. Middagen blir en reflektion av dagens händelser, besöket på marknaden blir en undran om var närmaste toalett ligger, frukosten blir ett tillfälle att vädra dagens farhågor och funderingar. Hjärnan går på högvarv och de flesta kvällar är man helt slutkörd, men det är värt det!
5582 km away 