Snart bär det av till Indien, närmare bestämt sön 15/2. Vi har vetat om det ett tag och tänkt på det ännu längre men helt plötsligt är det dags! Nedräkningen har snart nått sitt slut…
Vi har förberett oss så gott vi kunnat men det har varit mycket att tänka på; biljettbokning, visum, vaccinationer, lämpliga presenter, packning och planering för vikarier. Vi ska dessutom vara borta från våra familjer vilket vi också ska kompensera för; krama extra på de kära här hemma, lämna alla uppgifter så att det går att nå oss överallt, packa ner ett foto eller två. Funderar på att göra som dottern, packa ner något som luktar barnen❤️
Men hur förbereder man sig mentalt? När folk frågar om Indien brukar jag säga att det är mycket. Av vad? Av allt! Den här gången har vi ett väldigt konkret mål med vår resa vilket gör att vi alla kommer ha ”ämnesglasögonen” på. Som lärare i SO kommer jag antagligen att bli vindögd av alla lektionsupplägg som kommer att passera mina ögon, min bildkollega likaså med tanke på Indiens färgprakt och konstnärliga uttryck. Engelskläraren kommer att ha fullt upp med att lära sig nya nyanser av språket hon redan behärskar och vår Ma/NO-kollega kommer säkert att hitta en massa nya lösningar till allt från vattenrening till avloppssystem. För att inte tala om elledningarna…
Och så var det toaletterna. Tre av oss har varit i Indien tidigare och det har varit ett visst nöje att prata om de ibland ganska annorlunda inrättningarna som man kan tvingas besöka i Indien. Det har säkert förändrats mycket sedan vi var där senast men det kommer onekligen att skilja sig från det vi är vana vid här hemma. För säkerhets skull kommer det i packningen att liggavåtservetter, alkogel och toapapper. Flaskvatten och extrem handhygien ska kanske kunna skona våra magar. Om Delhi-Belly ändå skulle slå till kommer vi även att ta med blåbärssoppa och Imodium, vi kan ju inte vara säkra… Och fram till avresa fortsätter vi med squats, allt för att träna hukförmågan!
5582 km away 