Totalt kaos. Egentligen kan man bara uttrycka det så. På vägen in till hotellet vill jag städa undan lite. Ordna upp i trafiken. Lägga upp tegelstenarna på murarna. Be alla människor att använda trottoaren som ju faktiskt finns. De andra bara skrattar åt mig. På hotellet finns en fristad i kaoset och är tur är det. God natt Delhi! Hoppas att bilarnas signalhorn inte håller oss vakna…
Efter en nattflygning med en knapp timmes sömn kom vi äntligen fram till vårt hotell, City Star. I ett riktigt slitet område ligger detta relativt nybyggda hotell som levde upp till bilderna. Bra!
Vi har ägnat dagen åt att boka tågbiljetter, ett projekt som trots luttrade resenärer gick åt skogen… Ett par extravändor i autoriksha så var det senare löst.
Vi som varit här för många år sen slås av hur saker har förändrats; inga kor på gatorna, nästan inga rökare (!), inga chaiförsäljare och många indiska tjejer i västerländska kläder. Men mycket består också; att alla ska hjälpa till med sånt man inte vill ha hjälp med, att taxichaufförerna tar i med pris så att de spricker och att trafiken är KAOS.
Imorgon är det hinduistisk högtid och det mesta kommer att vara stängt men vi ska försöka ta oss till ett indiskt tempel för att ta del av det, alternativt åka till Gandhimuseet och avsluta med Old Dehli.
Hur som helst kommer morgondagen att innebära kultur, något som Indien svämmar över av även en dag som denna då vi bara skulle acklimatiseras och köpa tågbiljetter. Många intryck ska bearbetas och många tankar om elevutbyte diskuteras. Spontana skratt blandas med skräckfyllda kommentarer i stil med: ”Jag vet inte vad jag gör men nu går vi” (H när vi ska över en gata)…
(Bilder från dagen finns på IKT-sidan)
Nu sitter vi och tar en sista fika innan äventyret börjar… Familjer pussade, väskor inlämnade, stödstrumpor på och livvakten med.
Det här inlägget tillägnar jag Apoteken runtom Södermalm…
Ja nu återstår bara några dygn innan denna så länge planerade och efterlängtade (!) resa börjar. Vikarieplaneringen är gjord. Alla papper ligger i högar på katedern. Läroböckerna bredvid. Det är bara att hoppas att vikarien, samt eleverna, fattar alla instruktioner…
Hemma ligger det bara högar. Högar av ”bra saker att ha med sig”. Samt väskor. Ryggan, lånad av bästa vännen, lilla dagsryggan (för toapapper mm…) samt ”moneybelt” för alla pengar.
Åsså alla påsar från Apoteket, med alla livsviktiga (?!) produkter: vätskeersättning, Alvedon, plåster, våtservetter, handsprit, malariatabletter…
De senare har jag funderat en hel del över. Biverkningarna är inte försumbara. Men malaria känns ju inte heller som något man vill laborera med. I värsta fall kan man få gråtattacker, jag tänker att om det blir för mycket av allt, sådär som det kan bli ibland, då kan jag faktiskt gråta ut och skylla på Malarone tabletterna.
På dagens personalkonferens presenterade vi projektet för våra kollegor. Ni som inte var där kan kolla in bilderna och kontakta oss om ni undrar över något!
Snart bär det av till Indien, närmare bestämt sön 15/2. Vi har vetat om det ett tag och tänkt på det ännu längre men helt plötsligt är det dags! Nedräkningen har snart nått sitt slut…
Vi har förberett oss så gott vi kunnat men det har varit mycket att tänka på; biljettbokning, visum, vaccinationer, lämpliga presenter, packning och planering för vikarier. Vi ska dessutom vara borta från våra familjer vilket vi också ska kompensera för; krama extra på de kära här hemma, lämna alla uppgifter så att det går att nå oss överallt, packa ner ett foto eller två. Funderar på att göra som dottern, packa ner något som luktar barnen❤️
Men hur förbereder man sig mentalt? När folk frågar om Indien brukar jag säga att det är mycket. Av vad? Av allt! Den här gången har vi ett väldigt konkret mål med vår resa vilket gör att vi alla kommer ha ”ämnesglasögonen” på. Som lärare i SO kommer jag antagligen att bli vindögd av alla lektionsupplägg som kommer att passera mina ögon, min bildkollega likaså med tanke på Indiens färgprakt och konstnärliga uttryck. Engelskläraren kommer att ha fullt upp med att lära sig nya nyanser av språket hon redan behärskar och vår Ma/NO-kollega kommer säkert att hitta en massa nya lösningar till allt från vattenrening till avloppssystem. För att inte tala om elledningarna…
Och så var det toaletterna. Tre av oss har varit i Indien tidigare och det har varit ett visst nöje att prata om de ibland ganska annorlunda inrättningarna som man kan tvingas besöka i Indien. Det har säkert förändrats mycket sedan vi var där senast men det kommer onekligen att skilja sig från det vi är vana vid här hemma. För säkerhets skull kommer det i packningen att liggavåtservetter, alkogel och toapapper. Flaskvatten och extrem handhygien ska kanske kunna skona våra magar. Om Delhi-Belly ändå skulle slå till kommer vi även att ta med blåbärssoppa och Imodium, vi kan ju inte vara säkra… Och fram till avresa fortsätter vi med squats, allt för att träna hukförmågan!
5582 km away 