oj vad mycket vi alla haft att stå i sedan vi kom hem… Men nu börjar det lugna ner sig lite, främst för att vi är nästan klara med vår ansökan till Atlas Partnerskap. Går den igenom så åker vi med elever till Indien i nov-dec. Härnäst ska vi berätta lite för skolans personal om vår resa. Kanske vi också ska få igång ett litet projekt med vår vänskola…
så har vi genomfört vårt 3e och sista skolbesök på vår resa. Idag åkte vi ca 2 timmar söderut från Delhi till ytterligare en Deepalaya skola. Denna ligger i Gusbeti mitt bland fält av senapsfrö. Skolan var fint byggd kring fälten och stor. Omkring 900 elever går på skolan vars upptagnings-område består av 34 byar.
Vi fick som vanligt ett jättefint mottagande med orkester och den traditionella ”tikka” i pannan.
När man besöker ett land som turist är allt för egen räkning. Man ska njuta, skapa minnesbilder, ta foton att visa hemma och vila upp sig. Umgås med sig själv eller sitt resesällskap och ta igen tid som missats i det tidigare umgänget eller umgås extramycket med någon man längtat efter.
Vår resa innebär något helt annat, vi har på oss ämnesglasögonen och pratar alltid skola. Allt vi gör kretsar kring frågan; Är det här genomförbart med elever? Vi hade en tanke innan vi åkte, en fundering på hur ett elevutbyte skulle kunna genomföras. Den preliminära planen har omvärderats hundratals gånger! Besök på skola; Hur reagerar våra elever på det här? Tågresa utan AC i 28 grader; Hur klarar de det? Totalkaos och öppna avlopp i Agra; Hur handskas en tonåring med det?
Det är nyttigt att resa så här, att inte vara så ”full-of-yourself” och att alltid ha någon att dela det med. Middagen blir en reflektion av dagens händelser, besöket på marknaden blir en undran om var närmaste toalett ligger, frukosten blir ett tillfälle att vädra dagens farhågor och funderingar. Hjärnan går på högvarv och de flesta kvällar är man helt slutkörd, men det är värt det!
skedde på en helt annan typ av skola. Kunskapsskolan i Gurgaon, en futuristisk och expanderande förort till Delhi med 2,5 miljoner invånare där bla Ericsson har sitt kontor. Tidigare rektorn för Kunskapsskolan i Ystad har sedan 2 år bedrivit en privat skola helt i Kunskapsskolans anda men enligt en av flera indiska läroplaner (CBSI) som finns att välja på. Skolan var något helt annorlunda än gårdagens. Vi fick ett bra mottagande och mycket intressant information om Indien, skolsystemet, kulturen mm.
Dagens filmklipp finns på Instagram idontthinkso.se
Åsa, bild enligt önskemål!
Vi möts av blomblad och ris samt röd färg i pannan. Skolan är stor, 1700 elever i en och samma tegelbyggnad. Knappt något ljud hörs från klassrum och korridorer. Rektor Anita och hennes personal samt elever ger oss ett fantastiskt mottagande! Vilken glädje och energi. De klasser vi får besöka övar inför examensperioden som börjar snart.
Bland annat får vi se och höra dans och sång.
Filmklipp från uppträdande elever hittar ni på : Instagramkonto idontthinkso.se
När man säger att man ska till Delhi får man ofta en massa tips, tips som mest består av vad man ska passa sig för. Ett land som Indien, fullt av kontraster som bombarderar en med intryck bjuder gärna in till det. På något sätt vill man fungera som ett filter för alla de som ska hit, ett filter som ska skona från det värsta, förbereda en på det jobbiga och få en att undvika det farliga. Jag tycker att Indien bjuder en till att bjuda vidare! Så mycket att se, begrunda och lära av…
Ett besök i New Delhi är enligt mig inte komplett utan ett besök vid Gandhimuséet och minnesmonumentet i anslutning till det. Kanske inte det mest fantastiska rent arkitektoniskt och inte heller ett under av modernitet och interaktivitet men vilken skatt! Att få komma till en stillsam grön oas i en storstad (som inte går att beskriva om man inte varit här) är lisa för själen. Att det ger näring åt själen och får en att fundera över vad som är viktigt i livet, att man får ta del av alla fotografier, brev och satirteckningar gör det mer en väl värt resan. Av alla platser som finns att besöka i den här staden är Gandhimuséet ett måste.
I tider som dessa är det ännu viktigare att visa att det finns alternativ till dagens politiska (icke)lösningar. Få människor i världshistorien har levt fullt ut efter sina ideal och är det något jag tycker att alla som besöket Indien ska ta del av så är det just det här!
Indien är människor, lukter, färger, smaker, smuts och trängsel, många intryck! Man kan kalla det kaos, eller trafikkaos, men de tutar ideligen så det ordnar sig! Det är inte lika mycket sot i luften som jag befarade, men vagnparken är nyare och modernare än när jag var i Indien för 15 år sedan. Nu går en del bilar på gas och man ser nästan inga gamla sotande dieseldrivna gamla”Morrisbilar”. TvåtaktRikschorna är relativt få och det finns en hel del cykelriksschor! Nu har Delhi även tunnelbana, vilket väl också kan tänkas minska bruket av den fossildrivna vagnparken.
Det är mycket stora skillnader mellan fattiga och rika. Det bor många på gatorna, folk ligger och sover mitt på trottoarerna. Man ser välklädda människor i Porsche Cayenne och i närheten finns människor som är bostadslösa och jobbar med att t ex samla in plastförpackningar! Det är inte roligt att se fattiga barn på gatan som istället borde vara i skolan och lära sig matematik mm.
Människorna är på det stora hela snälla och hjälpsamma. De många indierna har många olika sorters jobb. En del av dem har som yrke att hjälpa folk att inte hitta dit de ska, istället ordnar de så att du kommer till en turistbyrå eller affär och så får de provision! Jobbigt!
Allmänt är det stor kommers, försäljning av kläder och andra varor samt tjänster nästan överallt!
Många kvinnor är iklädda färgstarka Saris, medan männen bär istället ”Öststatsartade” vanliga kläder! Det är väldigt få som röker numera. För 15 år sedan rökte nästan alla män jag såg!
Pulsen i Indien är snabb, men samtidigt kan det ta tid att göra saker och det kan gå frustrerande långsamt!
Indien är en annan värld, andra färger och lukter! (Urin, rökelser, kryddor och smuts…)
Sammanfattningsvis kan man använda ordet: fantastiskt!
Med vänlig hälsning, Calle
Idag har vi sett massor av viktiga och spännande monument. Men också människor av alla de slag. Som kvinnorna som slår tegel, barnet som
passar sin lillasyster bredvid motorvägen medan mamma och pappa jobbar bredvid. Alla indiska familjer som är lediga idag för att det är helgdag. Alla otroligt vackra saris samt andra tyger de är svepta i. Barnens vackra ögon. Flera vill hälsa, ta i hand och säga ”hello”.
Men nu Gandhi, så intressant med alla foton från hans liv. Minnesplatsen där vi får ta av oss skorna för den är helig.
Och så Red Fort, jättestort fort med tinnar och torn. Spännande med historiens vingslag.
Vilken dag!
Efter frukost hade vi finbesök. Utsikten från vårt rum är vanligtvis inte vacker men däremot väldigt intressant; på bakgatan har vi sett varusortering, polis-jagar-tjuv, skoltransport och råttor på vift. Idag var utsikten fantastisk!
5582 km away 